tankelek

I dagarna har jag fått reda på att jag har ett psyke som en elitsoldat men min personlighet liknar en silkestråd.

Varje dag går jag en strid med dagen som jag vill vinna.

Det första jag gör på morgonen är att längta tills det blir kväll för då kan jag lägga mig att sova.

Jag kliver upp och lever dagen i ett vacum där tråden brister i ett i ett.

Ändå kommer en ny dag och jag börjar om igen

Jag längtar till den dagen kommer när jag återigen kan le och känna någon form av äkta glädje.

Jag vet att den kommer en dag. Det jag inte vet är vilken dag som den återvänder.

 

När man är mitt i chocken gäller det bara att försöka se till att det inte brister för många gånger.

Jag har gått ner några kilo men de kan jag äta ikapp snabbt bara matlusten kommer tillbaks.

I dag kände jag hunger men när hamburgaren låg där och glodde på mig fick jag inte ner så många tuggor.

 

Någon frågade mig om jag kom iväg till England?

Ja det gjorde jag för det fanns inget val

Jag skulle ju hämta upp mitt barnbarn som skulle hit och fira sommarlov med sin mamma.

Den tredje dagen där hade jag kunnat gjort vad som helst för att slippa åka tillbaks.

Ni som jag vet att man kan inte fly från obehagligheter.

Man måste igenom dem och man kommer starkare ur dem

 

Som ni hör så är jag trots allt på gång framåt.

Tid det tar tid men jag ger mig inte

Sköt om er