Att stanna mitt i steget

Efter allt som varit positivt under sommaren så kom det då något som fick mig att stanna mitt i steget
 
Ni som läst min blogg ett tag vet att för 1.5 år sedan insjuknade min yngsta son i något som man trodde var hjärtfel
Han bodde här i 6 månader och orkade inte kliva ur sängen
Efter många och långa utredningar kom det inget svar och till slut började han sakta men säkert pigga på sig
Svaret blev att man inte hittade något fel och han fick äta antideppresiva tabletter.
Han slutade med dem rätt snabbt för någonstans visste han att det inte var svaret
 
I förrgår kom han till mig på förmiddagen och mådde pyton
Hjärat slog snabbt och han orkade inte stå
Jag skjutsade ner honom till Vårdcentralen
Efter ett snabbt Ekg konstaterade man att hans puls var 150 och övertrycket 180
De provade med att ge honom syre men inget hjälpte
Det blev ambulans in till sjukhuset där han fick sprutor med Betablockerare
 
Efter några timmar på Ava fick han åka hem
I går morse ringde han klockan 7 och var lika sjuk igen
I väg i bilen och ny inläggning
 
I går fick han svaret som han väntat på i många år.
En nitisk doktor hade varit ute och gått på kvällen och tänkt igenom hans fall
Han ringde in på sjukhuset där sonen låg och bad dem ta ett prov
Det blev bingo
Det är hans sköldkörtel som ser till att hjärtat skenar iväg
Nu är han hemma och äter betablockerare
I morgon ska han få fler svar på prover så att man förhoppningsvis kan medicinera honom
 
Jag tror att vi alla är överlyckliga att få ett svar.
Framförallt är jag lycklig för hans skull
Så många år som gått
Så många terminer i skolan han fått gå om för han inte orkat gå dit
Måtte det vara slut nu
 
Nu ska jag ta mig en egen dag och hålla tummarna för att det inte blir en akututryckning
Min telefon vill inte göra det jag vill att den ska göra
Jag vet någonstans i mitt innersta varför den gör så här
En dag när vi gick till poolen tog jag med mig av min hemkokta rosa saft som Caitlin älskar
Att lägga ner en telefon i den väskan tillsammans med blöta handukar och en flaska som läcker.
Hmm ingen bra ide
Nu vill den inte ladda
Visst gillar jag att shoppa men så onödigt att köpa en telefon
Jag använder den bara till att ringa med
Får väl slinka in på någon annan affär och se om jag kan hitta något roligare när jag ändå är där
 
HA EN FIN DAG DET SKA JAG
#1 - - mickis:

SKÖLDKÖRTELN... Har han fått struma... Jag fick det som 18-åring :-(
Då kan jag förstå att han blev riktigt sjuk... Jag blev opererad & sedan har jag fått levaxinbehandling. De får jag ta resten av livet. Har mått bra av det förutom dippen jag fick för några år sedan... Men nu mår jag bra & har bra värden :-)

ÄNTLIGEN kan din son få hjälp.. ÄNTLIGEn kanske ni kan slappna av från denna hemska oro..
*håller tummarna* att lösningen finns inom räckhåll & att han bara får må bättre & bättre nu :-)

Hoppas du hittar något annat & en bra telefon ;-)

ha en fin dag!
Kram

#2 - - Millan:

Jag gläds med er allihop. Vet ju själv hur det är med hjärtproblem o arytmin jag hade i flera år som kallades för stress. Varför i helvete ska de skriva ut antidepressiva så fort de är inkompetenta o inte hittar det verkliga felet. Har en bekant som blev helt neddrogad o förstörd här senaste året...nu visade det sig att hon haft fel värden på sköldkörteln hela tiden. De borde anmälas de där läkarna som inte tar sköldlkörtelprov...som alltid ska tas vid hjärtbesvär eller vid psykiska besvär. Kram.

#3 - - Inger Maryissa:

Men oj....det måste ha varit jobbigt för din son och för dig
Skönt att de nu hittade vad som är fel och han nu får rätt medicin
Men att det skulle behöva ta så lång tid och med fel diagnos innan...
och så trist att han behövt gå om så många terminer i skolan
och hoppas från mitt hjärta att det inte blir någon fler akututryckning och att han får må bättre snart
kram