Att våga hoppa

I natt har jag svårt för att sova
Trots att jag bestämde mig för två veckor sedan, att det var dags att lämna min terapi
 
Jag ska åka till och gå genom de dörrar som stått för trygghet under fem år
Jag ska lämna alla tårar och mörka hemligheter kvar i byggnaden
Jag ska våga hoppa rakt ut i livet utan någon fallskärm
Om jag ska sätta på mig den igen så gör jag det på egen hand
 
 
Det är med skräckblandad förtjusning jag gör det
Valet är helt mitt för vi hade planerat in besök ändå till i Juni
 
I kväll har jag suttit och skrivit ner punkter som jag känner har hjälpt mig
Jag har också skrivit saker som är förbjudna
Allt detta tillsammans har fått mig att må så bra.
Boken ska ligga väl synlig så jag plocka fram den om vindarna tar i
 
Som vi alla vet så går inte livet på räls.
Vi åker upp och ner och gråter och skrattar om vartannat
Det ska jag också göra precis som er.
Den enda skillnaden för mig är att jag måste hålla mig till mina gränser annars kan det gå över styr.
Visst kommer jag att busa och gå över dem ibland men det fixar jag
Det törs jag nu och någon bubbla ska jag aldrig krypa in i mer.
 
När jag stämt av min lista med terapeuten ska ni få läsa
 
Bestämmer mig för att tänka tanken: Sover jag inte i natt så kan jag sova i morgon
#1 - - mariellejohnsson:

Den där sista tanken där är så bra! Det där med sömnen kan vara så laddat, men det är det inte för mig. Jag har för längesedan bestämt mig för ungefär det. Det var förresten hösten 2010 kom jag på, för det var då jag flyttade ut ur vårt sovrum. Och om jag har vakna nätter nu så stör jag ingen annan och då är det mera avslappnat och man mår bättre.
För övrigt ett fint och positivt inlägg ändå.
Kramar!

#2 - - Cici:

Det är så skönt att läsa i din blogg att du mår bättre, det är en helt annan ton överlag. Jag läste att du hade träffat en faster och att det betydde mycket för dig. Vi är många som levt "faderslösa" och för vissa har det haft stor påverkan, andra klarar sig helt utan grubblerier och det är inget man själv väljer.
Ha en riktigt härlig helg!
Kram!

#3 - - carola:

åh sånt härlig inlägg, vad bra du skriver.

Såg att du lämnat fråga till mig i frågestunden men jag har inte orkat med att gå igenom frågorna än, förrän nu:)
Tänkte svara dig direkt här så slipper du vänta så länge.
När jag kollapsade för 2 år sedan gjordes en utredning på mig på psykiatrin, den bipolära var ganska självklar medans adhd var till 97%
Min mamma kom tyvärr inte ihåg mycket om min barndom, adhd har man ju med sig från början.

Jag har jättesvårt med min dubbeldiagnos, vet inte vad som är vad. Svårt att htta rätt balans med mediciner då man inte vet om det är i adhd eller bipolära jag mår dåligt.
Så just nu känner jag mig som en försöks kanin och vet varken ut eller in längre.

Skulle så gärna vela komma ikontat med fler dubbel diagnotiserade.

Hoppas du haft en fin lörda

↑