Hej!
1. Tack för att du fortsätter att skriva! Tycker om att läsa det du berättar om ditt liv (som inte alltid är bra. livet alltså).
2. Trött på alla dessa klämkäcka notiser om hur UNDERBART allt är. Jag tror att de allra flesta grovt överdriver, de törs inte tänka på eller skriva om det som är svårt.
3.Inte så bra för dig att din sjukdom poppar upp i i intervaller. Måste vara hemskt att ha denna oro.
4. Bra att du har din konst och inredningen att "syssla" med. Det ger guldglimtar i tillvaron.
5. Ser redan fram mot nästa blogg!
Kramar Lena
p.s. Är det dina päron på bilden? Kommer ihåg pappas alla spaljépäron som var så goda! Jag fick ta vad jag ville i trädgården, bara inte päronen! De var till disponenten. Men det var just päronen som var bäst och, framför allt, spänningen att palla av dem :D
Hej Lisbeth!
Det var längesedan jag kommenterade på din blogg, men med ojämna mellanrum tittar jag in här, håller ett öga på hur du mår.
Jag håller också just bara liv i min blogg, vilket naturligtvis resulterar i färre som läser den, vilket resulterar i att det blir färre jag kommenterar osv. Kanske är det så att man skrivit av sig det mesta efter ett tag och känner att man mest upprepar sig. Likadant med kommentarer.
Jag har tänkt tanken att avsluta bloggandet, men så tänker jag att nja, jag vill nog inte släppa kontakterna helt. Och så är det det där med fotandet. Att lägga ut bilder på facebook är inte alls samma sak som att göra detsamma på en blogg. Fb är som en blinkning och så ligger det tjogtals med nya inlägg över det man nyss la in. Däremot gillar jag den där känslan av direkthet som finns där.
Så jag fortsätter väl så som jag gjort den senaste tiden, skriver något inlägg per vecka och knappt det. Läser någon annans blogg då och då, kommenterar sällan.
Jag hoppas att du ska få hjälp med din klåda snarast, att du ska få känna dig pigg och hoppfull inför framtiden. <3
Allt är inte rosenrött - även om det ser ut så om man läser inläggen på facebook...
Ätit gott, tränat, renoverat, festat, rest till exotiska platser etc. En fasad som många vill visa upp inför omvärlden.
Sanningen är ofta en annan.
Fortsätt du att skriva om livet som det verkligen är! Det är du så bra på.
Hoppas du hittar något som får klådan att ge sig!!
Kram :-)
Skönt att skriva av sig. Hoppas att det snart känns bättre.
Stora kramen från grannstaden
Lisbeth, det du skriver är sådant som jag själv skulle ha skrivit. Har funderat många gånger på att sluta blogga pga just - det handlar mest om sjukdom. Man orkar inte vara käck. Häromdagen tänkte jag på dig - undrar hur du mår. Det är väl det som gör att jag fortsätter och att du ska fortsätta - att någon tänker på en. stor kram
JAG är GLAD att du fortsätter skriva ❤️
Men det är så att livet kommer i olika faser o ibland är det lätt att va positiv ha framtidstro o ibland är det djävligt svårt!!!!
Det är ok att skriva när man har lust!! Jag gör det.. Det är ok att skriva om sjukdomar o jobbigheter när det är så man känner det... Det är DIN BLOGG DUN VARDAG DITT LIV!!!!
Man kan ju inte hela tiden försköna allt även fast man gör det ändå... ;-)
Då beh ngt effektivare klådstillande! Atarax tavegyl? El ngt annat som gör att klisignalerna blir färre ❤️
Varty ska du rymma? Tänkte om jag kunde hänga på.. ? ;-)
Styrkekramar ❤️