Nu är jag här
Jag sitter på min stol vid min datorn och tittar ut. Allt ser ut som vanligt.
Det är inte som vanligt och jag vet inte om det någon gång mer kommer att bli det.
Min tidsresa slutade i panik.
Måste bort måste bort klingade det i mitt huvud.
Nu inte en sekund till.
Inne i ett betongrum på 3x3 kvadratmeter sprack drömmen
Jag fick panik.
Du kanske undrar vad jag gjorde där.
Efter tre dygn av pratade var vi på väg för en bil tur
I ett garage under ett hyreshus hände saker.
Jag blev kvar själv och skulle leta mig därifrån
Jag gick genom en dörr som jag visste att jag kommit ifrån.
Dörren slog igenom tungt bakom mig och det gick varken att komma tillbaks eller ut eftersom jag inte hade någon nyckel. Jag försökte ringa från mobilen men det fanns ingen täckning.
Då kom paniken.
Plötsligt öppnades dörren och en man kom in.
Han tittade underligt på mig och jag försökte förklara vad jag gjorde där.
Jag bad honom släppa ut mig och föklara hur jag skulle gå.
Hans blick fick mig att känna mig som en kriminell.
I ett garage i det här området ska inga obehöriga vara.
Ut kom jag och jag träffade på X som jag bad släppa in mig i lägenheten.
Tårarna sprutade ,jag skakade och det enda jag kunde få fram var att jag vill åka hem.
Mycket av mina saker finns kvar. Jag slet ner allt som jag såg i väskan.
Jag erbjöds skjuts till stationen men nej jag måste få vara själv.
Med tårarna rinnande rusade jag gatan fram med rullväska o handbargage.
Ett dygn före mitt tåg skulle rulla hemåt.
Jag krockade med människor viskade ursäkta och småsprang vidare
Min dotter hade precis landat från England så hon fick ta hand om mig.
Som ni vet är jag en öppen människa men när det gäller den här händelsen kommer jag inte att berätta mer här.
De som läser min Virvelvind och har lösenord kommer troligtvis att höra mer om det som hänt.
Någonstans måste det ut.
Jag har längtat efter att läsa era bloggar men just nu orkar jag inte.
Jag ska skriva i min blogg för det mår jag bra av
Och till Skatan: Jag var på Centralen på torsdagen men jag åkte inte någon tunnelbana.
Kan det ha varit en dubbelgångare
Kram till er alla
Många kramar tillbaka!