Drunkna?

I november för ett år sedan hade Mange Hellberg releasefest för sin nya platta här i Sundsvall
Just den dagen mådde jag pyton så sambon och dottern fick gå utan mig
Jag satt här hemma och lyssnade på hans musik
Så många gånger sedan dess som jag lyssnat på Simma eller sjunk
 
 
Så många gånger jag tyckt livet varit orättvist och tungt
Självömkan?
Ja delvis men också ett liv med svarta kanter
Periodvis tar de svarta kanterna över och jag håller på att sjunka
Det kan ta dagar, det  kan ta veckor och ibland månader tills jag åter börjar simma
Så många gånger jag önskat att jag kunnat lägga mig på rygg och flyta
 
Det är här människor kommer med uppmuntrande ord
Det värsta ord jag vet är ryck upp dig
Hur gärna jag än vill så fungerar det inte för mig
De svarta kanterna finns där och även min Bipolära sjukdom
Jag kanske ska tillägga att det enda riktigt positiva är att jag aldrig tagit till droger eller alkohol
Det kan kännas som man druknar ändå
 
I går kväll kom livet ikapp mig
Jag inser att jag sista tiden förträngt en del av verkligheten
En ren skyddsmekanism
Jag insåg att på torsdag ska pappa börja strålas för sin cancer som vi alla trodde var borta när han opererade sin prostata i maj
Återigen gjorde mina struliga släktförhållanden sig påminda
Det är den pappa som alltid varit min pappa som är sjuk
Inte den pappa som jag aldrig träffat och som jag alltid undrat över varför han inte ville ha mig
Jag vill ha min pappa kvar
Den pappan som busat med mig, som lärt mig simma och som varit en fin morfar för mina barn
 
Det är nu jag väljer om jag ska simma eller sjunka
Med stora armtag kämpar jag upp mot ytan
Jag ska ta tag i saker som gäller mig inte andra
Jag är specialist på att rädda världen men urdålig på att bry mig om mig själv
Min mormors ord som hon sa till mig när jag var lite klingar i öronen
Du ska vara glad du att någon vill ta hand om dig
 
Det första jag ska göra är att plocka fram mitt bokmanus
Det har legat länge nog
En färdigskriven bok som väntar på redigering
Sist jag skickade in den fick jag bra omdömen av Bonniers
Det är nu jag ska simma ända upp till ytan
Mitt manus om mitt liv ska bli en bok
 
 
 
 
#1 - - Gitsan:

Jag hoppas det går bra för din pappa och att du på sikt kan simma med långa, lugna tag ;)

#2 - - mickis:

Vad spännande.. Hoppas ditt manus om ditt liv kan släppas som bok :-) Säg till isåfall för jag vill köpa den & läsa den :-)

Håller tummarna för din pappa :-)

Det var allt väldig opsykologiskt av din mormor att säga så till dig när du var ett sårbart barn... Du VET att hon hade fel egentligen eller hur?

SKÖT OM DIG!
kram

#3 - - Birgitta:

Vi håller tummarna för din pappa. Din mormor däremot - vilken elak människa:-(.

Kram

#4 - - Beppan:

Skriva är ett bra sätt att kanalisera både sorg och glädje. Så bra att du tar tag i din bok nu.
Hoppas du får behålla din go´a pappa länge! Som tur är lever vi i 2000-talet - behandlingsmetoderna har utvecklats så fantastiskt.

#5 - - Soldansare:

Tycker att du alltid är så stark så om du känner lite självömkan ibland är det väl ok, eller?
Spännande med din bok. Att formulera sig kring saker och ting gör det oftast begripligare och mer hanterbart. Hoppas att jag får läsa den någon dag.

#6 - - Elinor Fredriksson:

Så kul att du ska skriva en bok! Jag har nyss gjort den resan själv och det hela är en otrolig (och jobbig)upplevelse. Ska bli spännande att se resultatet. Lycka till!

#7 - - envingad:

Men så roligt!
Här har jag varit på gång i flera år.. skrivit har jag men sen har det inte blivit så mycket mer.
Spännande! Du måste berätta sedan då det är färdigt :)
Kram