Räknas det?

I dag har jag varit ute och letat vårtecken
Det här är var jag hittade





Räknas de?

I morgon ska jag var med min kära lilla Livia som är hemma och sjuk
Hon är som mig en riktig pysselfantast så jag riktigt längtar till imorgon
Till julklapp hade vi köpt ett magiskt träd till henne.
Hitills har vi inte lyckats fått det beboligt.
Det får bli målet imorgon





För er som är uppmärksam: ser ni att jag lyckades fånga månen när den var på väg att ramla ner.
Det är absout inte jag som är en dålig fotograf och lyckas få blixten mitt i fönsterrutan

När jag kommer hem i morgon kväll så kommer datorn att stå där utan att jag slår igång den
Tyvärr så har krocken och cellgiftstabletterna som jag börjat med igen ställt till det.
Livet är helt upp och ner
I och för sig ser det ut så för oss som är Bipolära.
Än går det upp och än går det ner.
Mellan dessa ska man ha skov då man mår bättre.
För mig blev det tre månader av lugn som jag är tacksam för.

Nu ska jag använda närmaste dagarna till att lägga upp en strategi över hur jag ska leva framöver för att må så bra som det går.
Dom dagarna lämnar jag bloggen dithän.
Jag ska se till att det blir en happy end av det hela.
Jag är helt säker på att vilja kan försätta berg och det ska jag göra nu

Njut av livet mina vänner vi ses snart

Jag är inte fastfrusen

I går när jag läste era inlägg småfnissade jag
Det är som jag sagt förut: Jag är lite otydlig när jag förklarar
Lite kul var det att ni trodde jag frusit fast men det hade jag inte
När jag stod där på snö och is med varma innegymnastikskor hände något
När jag skulle lyfta fötterna var det en sugande känsla som fick mig att tippa över.
Nu gick det bra förutom kalla händer som jag använde för att inte falla pladask.
Såg säkert roligt ut med mig stående med rumpan i vädret.

I dag är en riktig bottendag
Mardrömmarna jag berättat om blir bara värre och värre.
I dom är mänsklighheten ett utdöende släkte.
Inte heller har nacken gett med sig.
En sjukgymnast ska ringa upp mig men de sa aldrig om det var i år eller nästa år som de skulle ringa

Jag vet vad som skulle hjälpa lite grann
Strömming! Ja inte att lägga på nacken men att steka och äta flundror.
Suget kom efter att jag läst i en blogg att dom var på gång.
Troligtvis får vi vänta här uppe.
Tar dom sig upp till ytan så fryser dom ihjäl


I stället ska det bli kålpudding.
Måste var 20 år sedan jag åt en sådan.
Först planerade jag för kåldomar men mamma sa att dom bara smiter när man ska vira in dom.
Det gör inte puddingen den stannar så snällt i formen.
Jag frågade yngste sonen om han ville stanna på middag.
Hans kommentar var: Finns det än. Jag trodde de var utrotade

I kväll blir det årsmöte här i huset.
Våra 4:a trappuppgångar har en idiell förening.
Den har gått och blivit rik så en av punkterna i kväll är hur man ska göra av med pengarna.
Det har gjorts en del resor. Den sista var till Finland.
Nu hoppas jag att fler än jag är sugna på att åka till Ullared.
När man ska på möte ska man klä sig lite finare.
Jag tog på mig kalasbyxorna.
Vilket fånigt namn det är
Mormor sa alltid så när jag var liten men jag hade dom varje dag vare sig det var kalas eller inte

Det allra värsta var att dom var så stickiga.
Var det kalas fick jag använda nylonstrumpbyxor.
Jag minns så väl att favoriterna var lila. Inte många som hade den färgen.
De flesta var klädda i en bajsbrun nyans.
Jag var lite rädd för att använda dem när det var kallt.
Jag hade fått lära mig att dom frös fast på benen om jag inte aktade mig.
Tur att jag lärde mig senare i livet att mormor hade fel för nog har jag stått i långa taxiköer en lördagskväll efter raj raj på krogen
Inga problem att ta av strumpbyxorna när jag kom hem heller.






Fy för Mexico

Det blev spel med bingolotter i går kväll
Rätt kul faktiskt.
Vi konstaterade att mellan 19.00-20.00 på söndagar brukar vi inte göra så mycket.
Snacka om att jag fick hjärtat i halsgropen vid ett av spelen
När 7 siffror var dragna hade sambon en siffra kvar till att vinna en resa för två till Mexico
Innan spelet drog igång hade jag sagt att om det finns en sak jag inte vill så är det att resa till Mexico
Jag blev glad när han inte lyckades få in den.

När jag köpte lotterna insåg jag att penningvärdet förändrats.
Sist jag köpte en så kostade den 25 kronor nu hade priset dubblats.
Som ni förstår så vann jag inget eftersom jag skriver idag.
Fast jag ska till Rom i alla fall men inte just nu.

Idag har jag mot alla odds fortsatt mitt nya hälsosamma liv
Mitt på dagen pinnade jag iväg till träningslokalen vi har i huset.
Jag hade gåbandet i sikte.
Det är fler och fler i huset som tränar så idag var det upptaget
Det blev till att kliva upp på cykeln.
Jag hade preparerat MP3 spelaren med ljudboken och tänkte lyssna medans jag tränade.
När plopparna satt i öronen hörde jag inte ett skvatt.
Gåbandet som grannen använde lät som en skördetröska.

På vägen hem från lokalen kan man välja att gå inomhus men då måste man ta en extra tur med en av hissarna.
Jag valde att gå utomhus de ynka meter som är gångsträckan
Innan jag nått min trappuppgång träffade jag en av grannarna och stannade till för att ta några ord.
Varm som jag var blev det inget långt samtal
När jag skulle lyfta fötterna och gå föll jag pladask.
Skosulorna hade förvandlats till sugproppar.


Mina grannar är van att jag snubblar runt så hon var nog mest orolig att jag gjort illa mig
Dock kunde hon inte låta bli att säga att jag sett rolig ut när kroppen rörde sig men fötterna satt fast

I morse när jag vaknade var det -14 grader.
När jag surfar runt i era bloggar så snackas det om vårtecken och vilka fina blommor jag sett.
Här har dom inte en chans. Om dom tar sig upp ur snötäcket så fryser dom ihjäl.




Räknas det här som vårtecken? eller?