tankelek

Hur man än gör så har man ändan bak.

Det stämmer rätt så bra på mitt liv

Jag försöker bygga strategier för hur dagarna ska fungera så bra som möjligt

Det gör jag tills jag inser att vissa saker går inte att ändra på

 

I det förra inlägget skrev jag om att ta semester från sjukdomen och det har gjort så mycket jag kan

En del saker är det omöjligt att påverka men det mesta går att göra något åt.

Det känns som om jag kommer längre och längre ifrån vardagslivet som jag förväntar mig att man har i min ålder.

Hur mycket jag än försöker gilla det så blir det en lögn

Närmaste två veckorna har jag tre besök varje vecka till någon instans inom vården

Hur ska man då kunna låta bli att leva i sjukdom

Inte lätt

Får köra med varannan dag istället för varannan damernas

 

I dag är det första dagen på 8 månader som jag är helt ensam i lägenheten

I går flyttade den yngste sonen hem till sig

Ni som läst min blogg vet att han varit sjuk men nu har man hittat felet.

En operation väntar och medicinering

Skönt både för honom och för mig

 

För några månader sedan var min blogg en mycket stor del av mitt liv.

Jag går in och läser hos er lite då och då

Det här med kommentarer finns det inte kraft till

I dag när jag skriver de här orden så känns det tveksamt om jag kommer att fortsätta blogga

Att blogga ska vara kul och inte ett måste

Just nu tycker jag inte att det är någon mening

Jag skriver ju ändå bara om hur sjuk jag är.

hur kul är det

Vi får se om det blir ett fortsatt inlägg i veckan eller om jag bara fortsätter med virvelvind

 

Efter jag skrivit inlägget och publicerat det så flög själva fan i mig

Inte tänker jag ge upp

Nu har jag bokat in dotter på en fika på stan

Så ska en slipsten dras

 

Var rädd om er och varandra