tankelek

Ja då var jag tillbaks i Sundsvall efter en lat och skön vecka i Holmsund hos mamma och pappa

Holmsund är Umeå uthamn precis vid havet

 

Tänk vad man lätt lägger sig till med rutiner som man inte tänker på att man har

Jag kör ju mitt eget tempo här hemma i min ensamhet

Helt plötsligt kastas man in i andra människors dagliga vanor.

 

Två första dagarna hade jag fullt sjå med att hänga med i föräldraskapets vanor.

De ska stigas upp, ätas frukost, gå ut med hunden, äta lunch, vila, dricka kaffe, gå ut med hunden,

Umgås, äta middag, vila, dricka kaffe, se Nordnytt och rapport, zappa mellan kanalerna och gå och lägga sig

Oj så stressad jag blev två första dagarna

Tredje dagen ramlade jag in i deras rutiner

 

På söndags morgonen vaknade jag till klarblå himmel och bestämde mig för att göra myteri

Efter lunchen lånade jag en spark.

 

 

Det är 20 år sedan jag använt en sådan

Karsk tyckte jag att det är väl ingen sak

Sparken var gammal och drog till höger.

Jag är nog också gammal för jag drog till vänster.

 

Så länge det var plant tog jag mig fram men vid första utförsbacken uppstod problem

Sparken drog iväg i full fart utför och jag med den

Bromsa var inte att tänka på

Med tungan rätt i mun tog jag sikte på vägen

Tydligen hade kroppen ett annat mål

Den ville till vänster.

Både sparken och kroppen åkte i full fart in i en snödriva.

Sparken stannade men inte jag

Hals över huvud flög jag över den och landade i drivan

Inte en skråma på någon av oss blev det men de människor som stod på en närliggande parkering fick fart under fötterna.

Räddningspatrullen behövde inte göra någon insats men pinsamt var det där jag låg

 

Är man på sparktur så får man inte ge upp så lätt

I stället för den planerade vägen vek jag av mot vår sommarstuga

Den vägen leder ingen vart men i slutet finns det på på sommaren en stig som man kan vandra runt en sjö och sen komma tillbaks till samhället

Nu när det i vinter var det ett smalt upptrampat spår.

Varför ge upp.

Helt sonika lyfte jag upp sparken och raglade i de smala spåret med sparken som en skivstång på axlarna

 

Ge upp? Aldrig inte jag

Efter nära en timme såg jag att det öppnades en glänta och jag fick ny kraft

Nu var jag framme

Hmmm det ser inte likadant ut på vintern som på sommaren

Det visade sig att gläntan var där sjön slutade och det enda jag såg var skoterspår åt olika håll

Men man ska ha tur.

En skoteråkare dök upp och informerade mig om att det var bara att följa det skoterspår han peka på

Då skulle jag komma till en större väg där sparken kunde vara mer användbar

 

Upp med sparken på axlarna igen och siktet ställdes in på andra sidan sjön

Det jag missat i beräkningen var att solen gassat några timmar.

En skoter i full fart kör inte igenom men det gjorde jag

Upp till knäna var jag blöt.

 

Jag kom till slut upp på vägen och nu väntade en sparktur på en halvtimma

 

 

Kul när det plaskar i kängorna

 

Väl hemma tittade mamma på mig och utbrast: Du har fått färg

Efter en blick i spegeln insåg jag att jag var tomatröd