Jag hoppas att du snart skriver ett nytt inlägg, för då vet jag att det har hänt något positivt!
Det här med yrsel och domningar i händerna, det kan inte vara så att du har fått en whiplash-skada vid den där bilolyckan du var med om?
Önskar dig allt gott och ser fram emot att höra av dig snart här på bloggen.
Nu förstår jag varför du varit så tyst ett tag! Ja,det är inte roligt att bara skriva om allt negativt som händer med kroppen. Min blogg är för det mesta nattsvart, men jag får lite lindring av att skriva av mig. Fungerar det inte så för di?
Du har ett svårt läge, att ta beslut om levertransplatation är ett livsavgörande beslut. Men att bara sakta bli sämre måste vara hemskt. Jag vet, men har inte på långa vägar samma sits som du.
Det du skriver att att vården inte vill ha med oss kroniskt sjuk är sant. Vi är för dyra. De vill ha en patient som snabbt och effektivt blir bra, kanske med en dos piller. Som inte återkommer gång på gång, med nya eller gamla krämpor. Det har nu gått så långt att jag inte söker vård förrän det absolut inte går längre. Men frågan är om jag blir hjälpt ens då.
(Det har har nu "spridit" sig till tandläkaren, den känslan av att vara en "besvärlig patient")
Jag skulle gärna ta emot e-mail från dig, om du vill ha någon att vara ärlig mot, att få svära och det som kallas "gnälla". att få gråta och förbanna.
Jag tål! Lyssnar gärna och tänker inte vara äckligt positiv! För det är bara så att livet är pest många gånger. Inte för alla, och de som glider på den berömda räkmackan kan inte förstå hur det känns när man bara vill "hoppa av".
Min e-mail är [email protected]
Kram min vän! Hoppas du får en skaplig natt!
Så tråkigt att läsa att du har det så tungt och att ingen ljusning finns. Jag ska inte ropa något käckt om att "du ska rycka upp dig". Jag vet hur det känns att vilja ge upp allt. Det finns en gräns. Jag vet hur det är också att inte vara välkommen av vården och hur de vill att man "söker någon annanstans". Önskar dig ett ljus i mörkret. Allt gott. Kram
Så ledsamt att höra om att du blivit så mycket sämre. Jag har varit ifrån bloggar en tid pga operationer och sjukdom, så jag har inte riktigt följt dig. Men nånstans kändes det som om du i alla fall höll näsan över vattnet. Men så är det inte kan jag förstå nu.
Skickar en varm gosig kram.
lider med dig Lisbeth ❤️
Det är ett litet helvete du hamnat i o ett ekorrhjul där ingen kan/vill/vet vad man ska göra för att hjälpa dig...
Vet ungefär hur det känns... För vi stampar i liknade spår med dottern... Alla kan se att något eller flera saker är fel men INGEN kan hjälpa till att få ordning på allt.. för man VET inte hur o man remitterar än hit än dit o alla säger det är inte mitt område... Typ...
Du har det värre än henne, det har du men det är så frustrerande att inte få ordning på livet.. Det är en djäkla kamp...
Försök stå på dig ang levertransplantationen.. Så här ser jag på det. Det fungerar INTE som du har det nu... Det kanske inte blir bättre av transplantationen MEN då har man ju iaf försökt gå en förändring/förbättring... Orkar du så "tjata på dem"
Tänker på dig!!❤️❤️❤️
Styrkekramar ❤️