Så lite man vet om livet

När man tar sina första steg i livet väntar förhoppningsvis en lång lång resa
En resa som ser olik ut för oss alla
Det känns som mitt liv har varit en resa på havet
En del dagar har det det blåst rejält och jag har mått pyton
En del dagar har havet varit spegelblankt och jag har njutit av att vara just där
 
Min resa i livet ska inte sluta nu men det här är det allra sista blogginlägget jag skriver
Jag har inte krafter längre mer än att sitta i båten
 
Vill tala om för er det positiva att sista undersökni9ngen visar att jag inte har cancer förutom den lilla ärtan i tjocktarmen som inte gör någon skada just nu
Sista veckorna har jag gråtit mig igenom
Smärtan och trycket i magen har känts ohållbar
Jag får inte behålla någon mat
Det rinner rakt igenom
Att ta sig ut från hemmet om än med blöja är svårt
Jag är så slut
 
Jag har gått ner 9 kilo nu och ingen förändring är på gång än
Min läkare som är den finaste som finns letar en nål i en höstack
I går fick jag två starka antibiotikakurer att äta samtidigt
Teorin just nu är att det kan vara något som heter bakterieöverväxt i tunntarmen
Vi ska prova i 10 dagar
Hjälper det inte lägger de in mig på fortsatt utredning
Det jag vet är att det kommer påverka mitt liv i framtiden
För mig gör det inte så mycket eftersom jag redan är begränsad av min autoimmuna sjukdom i levern
 
Just nu lever jag för att skaffa mig sådan livskvalite att jag kan tillbringa tid med barn och barnbarn
Älskar att vara med dem
När Janne och jag satt i soffan i går kväll satt jag upp ett mål
I agusti ska jag vara så frisk så jag kan resa med caitlin hem till england efter ett långt sommarlov med sin mamma Cecilia
Janne tittade underligt på mig. Han tycker nog att jag inte är riktigt klok
Då får han tycka det för utan mål ger jag upp
 
 
Tusen tack för alla fina år med er i bloggen
Vill ni ha fortsatt kontakt kan ni söka på Facebook.
Inte för att jag skriver så mycket men prata med varandra kan man göra där
Stora kramar till er alla och se till att leva varje dag för man vet aldrig vad som händer nästa dag
#1 - - Ewa:

KRAM!!!!

#2 - - Stina :

Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer än att jag är glad att du inte har cancer 💝
Lycka till med allt och hoppas de hittar felet. Stor styrkekram.

#3 - - Cici:

För mig har du verkat som en av de mest levnadsglada personer jag haft kontakt med, och detta trots alla dina bekymmer med din hälsa. Jag förstår att du känner dig trött och slut nu och jag hoppas att läkarna inom en snar framtid kan hjälpa dig så att du får bli den Lisbeth du innerst inne är.
Det har ju gått flera program på P1 på senare tid om hur man ska komma tillrätta med diarrésjukdomar och jag antar att du har läst och hört om det men jag lägger in ett par adresser utifall att du inte hört dom. Jag hoppas att du kommer att höra av dig på fb framöver, det vore trist att tappa kontakten med dig helt och hållet.
Önskar dig allt det bästa. Kram

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/718127?programid=412

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/210602?programid=412

#4 - - Soldansare:

Har alltid imponerats av din styrka, att du, trots allt, alltid varit så tuff och så positiv. Det har varit inspirerande att följa dig här på din blogg. Jag förstår att du är trött och slut. Önskar dig all lycka framöver!
Varma kramar!

#5 - - Karin:

Önskar av hela mitt hjärta att du kommer till England i augusti. Stor kram till dig!
Karin

#6 - - Beppan:

Varm styrkekram från mig! Så klart du åker till England i höst! Med din viljestyrka och kämpaglöd når du dina mål, om än vägen är tuff ibland.

#7 - - Korpunge:

Så skönt att det inte är cancer ♥ Hoppas de hittar felet och att det går att åtgärda. Ska se om jag finner igen dig på fb så då tjoar jag på dig :)
Kramen

#8 - - Birgitta:

Kära Lisbeth,
Jag har inte varit inne här på länge. Haft fullt upp. Och det gör mig så ont att du mår så dåligt. Men härligt att h öra att du slapp cancerdiagnos. Jag söker upp dig på Facebook.
Stor kram!

#9 - - Birgitta:

Hej Lisbeth!
Jag hoppas du tittar in ibland och läser kommentarerna. Jag undrar så hur du mår! Är du okey? Eller värre än någonsin?
Jag ska på slutbesiktning ang min bröstcancer. Jag hoppas bli friskförklarad. Det är nästan så jag skäms, när jag tänker på dig och jämför med mig. Jag har haft tur.
Hur gör du i jul? Orkar du fira jul med nära och kära? Eller blir det för mycket?
Sköt om dig min vän. Och jag önskar dig en underbar jul däruppe i Sundsvall.
KRAM!!!

#10 - - Birgitta:

Hej Lisbeth!
Jag undrar så hur du mår och får en obehaglig känsla i magen att du inte alls mår bra. Hur är det egentligen? Det går inte att bli vän med dig på Facebook. Troligen pga dina egna säkerhetsinställningar, för den rutan saknas när man söker upp din profil. Leta upp mig är du snäll!
Kram
Birgitta